först var han lite putt och vände rumpan till |
sedan roterade han ett halvt varv och visade sig från sin bästa sida |
först var han lite putt och vände rumpan till |
sedan roterade han ett halvt varv och visade sig från sin bästa sida |
![]() |
lagom rum att slappa i efter shopping tur |
![]() |
room with a view |
Vi bor på det raraste lilla hotell man kan tänka sig. Precis lagom stort ca 20 rum. Precis vid strandkanten. Med lummiga träd som skuggar. Nästan allt är helt perfekt.
Men alla medaljer har en baksida och detta hotellets akilleshäl är duschen eller rättare sagt manicken som värmer vattnet. Den har fyra lägen kallt, jättevarmt, ännu mer varmt och så in i helvete varmt. För min del har det inneburit att jag numera duschar kallt. Man skulle kunna tro att det skulle kunna vara skönt på varmare breddgrader, det är det INTE.
Nåja har man utsikt som den här från sin veranda kanske man inte ska klaga alltför mycket.
Innan vi åkte till Bangkok hade jag läst att de amerikanska popcornkedjan Garret öppnat i ett av stadens flottaste varuhus. Eftersom jag är helt galen i popcorn och vi ändå skulle dit bestämde jag mig för att det var värt en provsmakning. Det svåra trodde jag skulle bli att väla vilken smak jag skulle ta. Men ack vad jag bedrog mig. Kön var jääättelååång.
Ok tänkte jag det är smällar man får ta. Men som kom där en rar liten man som på bruten engelska försökte förklara att kön började någon annanstans. Trodde först att jag hörde fel då han menade att kön började utomhus. Men han gav sig inte utan vinkade på oss och började gå mot utgången. Vi följde tveksamt efter och mycket riktigt strax utanför ingången började den riktiga kön och den var lång. Där fick man en biljett som berättigade en till en plats i inomhuskön. Där gick gränsen för hur länge man kan köa för lite popcorn, även om de såg väldigt goda ut.
See you next time Garrett, när nyhetens behag lagt sig hos Bangkborna
Nu har jag parkerat mig i mitt lilla paradis under min korkek.